Har haft körkortet i över en månad idag. Är så himla stolt och nöjd över mig själv och att jag klarade proven på första försöken. Nu får jag köra när vi ska någonstans och skjutsa honom när han ska någonstans, men det gör mig ingenting för det är så himla kul att köra bil. Innan jag började med körkortet kunde jag inte föreställa mig att jag skulle ha ett körkort, att jag skulle sitta bakom ratten, att jag skulle klara det. Det fanns liksom inte och jag trodde inte på det. Men jag ville och jag gjorde det. Känner mig självständig och fri på ett helt annat sätt, jag är inte längre lika beroende av andra. Och starkare. Det är så himla skönt.

Träningen löper på som den ska och just den här veckan har det varit otroligt lätt att ta sig dit och otroligt roligt att vara där. Jag lämnade träningspasset jag hittade på nätet, visst det var riktigt bra men det passade inte mig. Delar istället upp muskelgrupperna lite mer tydligt, gillar när man verkligen får köra slut på en muskel. Ben, mage/triceps, rygg/biceps och axlar/bröst. DET passar mig mycket bättre! Har också gått tillbaka till mitt ”original-upplägg” med 20 min kondition innan styrkepasset, har dock börjat med ett lite lättare upplägg och jag försöker lyssna mer på kroppen – hur mycket ork jag har just den dagen. Känner jag mig svag kanske jag gör allt lite lättare, man brukar kunna bli rätt skönt slut ändå om man känner sig svag.

Gymmet inne i stan är GRYMT. Har blivit mycket starkare sedans jag började där och det vill jag fortsätta bli! Det märks inte bara i träningen utan i vardagen också. Särskilt inom yrket när jag målar tak – det är inte alls lika jobbigt som det brukade kunna vara.