Är tjock verkligen det värsta en människa kan vara?
Nej.
Varför pratar vi ofta som att det är det då? I synnerhet om oss själva?
Jag trivs med min kropp, är nöjd med den och älskar mig precis som jag är – så länge jag inte ser mig själv i spegeln.
Det var länge sedans jag njöt av att äta någonting gott och onyttigt. Kampen innan när man försöker intala sig själv att man inte borde äta kakan, att man inte gjort sig förtjänt av att unna sig något och ångesten efteråt. Det slutar ofta med att jag hetsäter och sen spyr upp det. Hur blev det såhär fel?
Jag älskar att träna och att äta nyttigt. När jag mådde som bäst tränade jag ca 4 gånger i veckan och åt bra mat under veckan, på helgen åt jag godsaker och njöt av dem. Jag hade energi, livslust och jag var glad. Jag kunde slappna av. Jag vill hitta tillbaka dit.
För att göra det tror jag att jag måste börja om. Tillåta mig själv att vara nybörjare igen och släppa tag om det som varit. Förstår dock inte hur det ska gå till – men det kändes så rätt och så bra när jag skrev det. Jag ska byta gym, börja med zumba och fortsätta springa. Hitta nya nyttiga maträtter och inte vara rädd för att prova någonting nytt.
Imorgon.
ps. blev inget gym idag