Var på fest hemma hos en vän med massa andra vänner igår. Jag var så lycklig. Någon sa till mig att det var jag som höll stämningen uppe. De orden gjorde mig väldigt glad och samtidigt kändes det väldigt overkligt att det verkligen var mig denna någon pratade om.

Kändes konstigt att dem dagen efter pratade om saker jag gjort och sagt – och skrattade för att det var så roligt. Ett minne….är absolut inte van vid att det är jag som skapar dem. Har aldrig hänt förut. Brukar vara som en åskådare, jag är där men ingen märker att jag är där. Inte tillräckligt för att det ska bli ett minne i alla fall!

I feel infinite.

Känns som om att allting kommer bli bra och att allting kommer lösa sig. Känns som om att jag har hittat hem till mina vänner. Allting känns så rätt och så bra. Skulle bokstavligt talat kunna gråta av lycka just nu. Jag känner mig inte ensam längre. Nu vet jag att jag kan komma att bli en del i människors liv.

Vet att jag kommer behöva jobba och anstränga mig för att det verkligen ska bli så och det jag försöker säga är att jag känner att jag kan ta det lungt. För det kommer bli så så småningom, allting kommer bli bra och allting kommer lösa sig.

Önskar jag kunde må så här för resten av mitt liv. Lyckorus.