Det känns inte riktigt rätt, dom känslor som jag har försökt att måla upp för dig, men jag har svårt för att tänka på mig själv, och göra saker som jag vill.

Jag har svårt att se mig själv som en människa med känslor, viljor och åsikter.

Jag ser mig själv som någon som inte betyder någonting, om jag försvann så skulle världen inte märka någon skillnad.

Okej, det där var nog lite av en lögn, för min bästa vän har talat om för mig, att utan mig skulle hon inte vara den hon är idag, utan mig skulle hon inte varit lika stark. Och min pojkvän, han har sagt att om inte jag fanns i hans liv så skulle allt varit tråkigt och enformigt, och han skulle vara depp. Eller jag minns inte exakt vad det är dom har sagt, men det är något sådant.

Jag vet att dom berättar sanningen, jag har bara svårt för att tro på den.

Jag har försökt intala mig att jag är stark. Men måste man berätta för sig själv, gång på gång att man är stark, då är man svag.