Det finns en viss trygghet i att ligga och se en välbekant film, kanske t.o.m ens favoritfilm. Man slappnar av, för man vet redan hur historien slutar och det gör ingenting – för det är resan dit som gör filmen så bra.
Det handlar om Linda
Mig. Flickan. Kvinnan. Människan. Helt jävla ointressant, helt enkelt.
Leave a Comment