Egentligen vill jag bara trycka upp er alla mot väggen, skrika åt eran blindhet. Hata er.

Eran fördömda blindhet, eran fördjävliga smärta, era fantasilösa kommentarer.

Eran blindhet, den gör mig galen. Den får mig att vilja vända mig ut och in, klösa ut era ögonglober, jag menar, vad ska ni med dom till? När ni ändå inte använder dom?

Jag vill spotta på eran påhittade självrespekt, eran fakade vilja, eran opersonliga personlighet.

Om ni bara kunde inse att ni är evigt dömda till ett liv i slaveri, förnekelse, utnyttjelse, maktlöshet, mörker.

♥