Ensamheten kan få en att göra i princip vad som helst. Den tryckande känslan av att känna sig obehövd, får en att inte se det som är bäst för en själv. Man gör saker utan att bry sig om hur det kan sluta för en själv. Det vet jag. För så var det för mig. Jag gjorde en sak, för jag kände mig så oälskad så jag brydde mig inte om att jag antagligen bara blev utnyttjad..

Ingen pratade med mig. Ingen, förutom morsan, sa att jag var älskad. Allt känndes meningslöst, och dom enda anledningarna till att jag gick upp på morgonen var att jag ville veta om morgondagen kunde medföra sig något bättre än gårdagen och att man inte bara går och dör så där upp och ner.